|
Tjänstehundar
Våra hundar är arbetande hundar. Bruks- och tjänstehundar.
En brukshund är en arbetande hund som används för nyttoändamål. Brukshundarna kan delas in i tjänstehundar, assistanshundar, jakthundar, vallhundar, draghundar samt övriga.
 
Foto www.helenesvensson.com Foto www.helenesvensson.com
Tjänstehundar
Tjänstehundar är sådana som används inom polisen, bevakningsföretagen, tullen, militären och räddningstjänsten. De kan vara skyddshundar, räddningshundar eller narkotikahundar, med mera. Den klassiska assistanshunden är ledarhunden, men idag tränas hundar för att hjälpa många olika slags funktionshindrade och människor med kroniska sjukdomar som till exempel diabetes och epilepsi. Man skiljer vanligen på brukshundar och jakthundar, men en slags jakthund som bör nämnas i sammanhanget är eftersökshundar som bland annat används för att hitta trafikskadat vilt.
Foto www.helenesvensson.com
De traditionella brukshundsraserna som exempelvis schäfer och rottweiler har utvecklats ur vall- och gårdshundar med utpräglad inlärningsförmåga och stor arbetsvilja. Men under senare decennier har man insett fördelarna med att använda hundar med mjukare temperament som till exempel narkotika- och ledarhundar. Därför har framförallt labrador retrievern, som egentligen är en apporterande jakthund, blivit en vanlig brukshund.
Tidigare utbildades tjänstehundar och ledarhundar på Statens hundskola i Sollefteå, men numer utbildas hundar antingen av privata företag eller ofta av hundföraren själv.Träningen börjar ofta redan på valpstadiet med riktade lekar.
 
Foto www.helenesvensson.com Foto www.helenesvensson.com
Polishundar
Polishundar är tjänstehundar som används av polis i arbetet. Polishundar kan vara av vilken ras som helst, även blandras. Vanligast är att de är av någon av de traditionella brukshundsraserna. Det vanligaste användningsområdet är som skyddshundar (patrullhundar / övervakningshundar) som används i utrycknings- och ordningstjänst.
Polishundar kan även ha olika inriktningar som spårhundar (eftersökshundar / personsökhundar), ID-hundar eller sökhundar (specialsökhundar / saksökhundar) som bombhundar eller narkotikahundar eller med specialiteter som likhundar (kadaverhundar / kriminalsökhundar) eller brandhärdshundar. I Sverige har vissa polisdistrikt även fjällräddningshundar.
Personsökhundarna används både för att spåra försvunna personer, som till exempel gått vilse, och för att spåra misstänkta och förrymda brottslingar.
Polishundar i Sverige
Det finns drygt 400 polishundar i Sverige. Ca 70 % av dessa är schäfrar och ca 20 % är belgiska vallhundar/malinois. Övriga raser som används är australian kelpie, borderterrier, boxer, cocker spaniel, dobermann, flatcoated retriever, hollandse herdershond, labrador retriever, rottweiler och springer spaniel.
Alla hundar som används av polisen måste ha genomgått lämplighetstest samt vara godkända på prov anpassade efter inriktning. Patrullhundarna (eller ÖVS-hundarna) måste vara godkända på tjänstbarhetsprov. Hundförarna och hundarna genomgår sedan årliga prov. Hundförare och hundar får en åtta veckors grundutbildning på Polishundtjänsten i Karlsborg. Hundarna brukar vara färdigutbildade i tvåårsåldern och är kvar i tjänst tills de är omkring 10 år.
Mellan en femtedel och en fjärdedel av hundförarnas arbetstid går åt till att kontinuerligt träna hunden. Hundförarna är placerade i en hundpatrull. Hundarna ägs av Rikspolisstyrelsen eller av enskilda poliser med särskilda avtal. Hundarna bor med förarna och deras familjer. Den som vill bli hundförare måste ha minst två års tjänst som polis.
Källa:Wikipedia
| 
